Någon gång under 2017 började jag på allvar fundera över hur jag skulle gå till väga för att byta forskningsinriktning. Vid denna tidpunkt var jag fortfarande mitt uppe i diverse projekt om miljöfrågornas genombrott i 1960-talets Sverige. Forskningen rullade på väldigt väl. Jag kunde mitt ämne, kunde forskningen på fältet och hade samlat på mig stora mängder källmaterial. Dessutom hade jag lärt känna många forskare som intresserade sig för samma fenomen. Jag befann mig alltså i en utmärkt position för att ställa intressanta frågor och genomföra forskning som faktiskt efterfrågades av andra.
Men samtidigt hade känslor av mättnad börjat infinna sig. Det var allt färre böcker och artiklar som överraskade mig. I källmaterialet hittade jag ungefär det som jag förväntade mig. Min drivkraft att lära mig nya saker om ämnet och tiden blev allt svagare. Jag behövde någonting nytt. Ett annat ämne, en annan tidsperiod, ett annat sammanhang. Vad jag så smått hade börjat få korn på var att det skulle vara roligt att forska om människors relation till pengar.
För den som känt mig under en längre tid kan detta säkert tyckas märkligt. Historiskt sett har jag nämligen inte alls varit intresserad av pengar. Jag har aldrig drömt om att bli rik eller köpa dyra saker. Däremot har jag alltid varit intresserad av personlig frihet. Enligt familjelegenden deklarerade jag i sjuårsåldern att jag inte ville att skolan skulle ”inkräkta på min fritid”. Därför såg jag till att göra alla läxor under skoltid. Ett enklare sätt hade måhända varit att bara strunta i läxorna eller göra dem med vänsterhanden. Men det var jag för fyrkantig för att inse. Study hard, play hard – blev min melodi.
I tjugoårsåldern kom jag dock att inse att pengar och frihet hänger ihop. Är man duktig på att spela nätpoker behöver man inte sitta i ett bås på Jönköpings centralstation och sälja bussbiljetter. Med pengar på ett bankkonto och låga fasta utgifter har man inte så många måsten. Då kan man göra saker för att de är roliga och utvecklande. Som att spela Magic och läsa historia.
Mot bakgrund av det ovanstående kanske det inte är så konstigt att jag i mitten på 2010-talet blev fascinerad av aktiebloggosfären. Där fanns det en livlig community av människor med ordinära jobb och inkomster som strävade efter att bli ekonomiskt oberoende. Inspirationen kom föga förvånande från USA. Där hade bloggare som ”Mr Money Mustache” populariserat idén om FIRE (Financial Independence Retire Early) genom att dokumentera sin egen resa till detta tillstånd. Grundidén är att man under ett antal år upprätthåller en hög sparkvot (alltså lever långt under sin inkomstnivå) och investerar i breda indexfonder. För den som kan leva på 25 % av sin inkomst så innebär varje arbetsår tre friår. Kan man göra det mellan 20 och 30 så tar börsen hand om resten.
Själv hade jag aldrig träffat någon människa som tänkte på detta sätt (i alla fall inte högt). Och just därför blev jag nyfiken. Varje bok jag läste lärde mig massor. Särskilt viktig var sociologen Daniel Fridmans Freedom From Work: Embracing Financial Self-Help in the United States and Argentina (2017). Genom den började jag inse att det här var ett globalt fenomen och att det på många sätt var både nytt och gammalt. Vissa av böckerna som FIRE-bloggarna skrev om, t.ex. George Clasons The Richest Man in Babylon var bankpropaganda från 1920-talet. Boken hade översatts till svenska 2010! Hur kom det sig? Varför då och inte tidigare?
Som synes var jag ett nytt forskningsämne på spåret. Mina idéer var förvisso väldigt grova – men något fanns det allt där. Hur skulle jag göra för att utveckla det vidare? Mitt val föll på att sätta press på mitt framtida jag. I december 2017 anmälde jag därför mitt intresse för att hålla ett föredrag på HT-dagarna i Lund. Detta är ett årligt återkommande arrangemang där Lundaforskare inom humaniora och teologi håller korta populärvetenskapliga föredrag för en intresserad allmänhet. Temat för 2018 års dagar var "okänt". Rubriken jag skickade in var ”Anonyma aktiebloggare och strävan efter finansiell frihet”. Förslaget antogs och i april 2018 var det dags att testa några idéer högt. Hur det gick och vad som hände sen ska jag berätta om i ett kommande inlägg.
Detta är första delen i inläggsserien "Vägen till ett nytt forskningsprojekt". Läs del 2 här, del 3 här och del 4 här.
----------------------------------------------
Vill du läsa e-bloggboken "Konsten att spela forskarspelet"? Gå med i bloggens mejllista så skickar jag över den som pdf. Bara skriv till david.larsson_heidenblad@hist.lu.se så skickar jag över asap!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar