Någon gång i juni lugnar allting ner sig. Det finns inga tentor kvar att rätta, inga uppsatser kvar att handleda. Barnen slutar skolan och förfrågningarna slutar komma. Och den där artikeln som du tänkt skriva hela terminen. Ja, kanske kan den lika gärna vänta till i höst? Vem bryr sig?
För svenska historiker i allmänhet skulle jag gissa att
denna känsla kommer infinna sig någon gång i nästa vecka. Först är det nämligen
Historikermöte i Umeå. Det startar imorgon och pågår till på fredag. Själv har
jag med sedvanligt intresse scrollat runt i programmet. Det finns mycket som
jag hade velat gå på! Och många historiker som jag skulle vilja träffa!
Men som jag skrev i läsårets första inlägg – ”Ett år utan akademiskt resande” – så har jag det här året av familjeskäl valt bort
professionellt resande. Jag kan räkna på en hand hur många undantagen från
denna linje har varit. Det har inte alltid känts lätt. Men det har hela tiden
känts rätt. För det har verkligen varit kännbart hemmavid hur mycket enklare
livet är när det finns goda marginaler. Och som the saying goes: ”Funkar det
inte hemma så funkar ingenting annat heller”.
Har det här då varit negativt för mig yrkes- och
karriärmässigt? Ptja, sådant är ju svårt att veta. Konferenser och resor är –
som jag ser det – i första hand viktiga för att bygga och vidmakthålla relationer. Och sådant kan göras på andra sätt. Jag har det här året varit mer
proaktiv vad gäller att träffa människor i Lund-Malmö-området. Det har blivit
många trevliga luncher! Jag har också sett till att anordna saker och bjuda
hit människor som jag vill träffa. Liksom passat på att sammanstråla med
personer som är i närheten av olika skäl. Därtill är ju Zoom-möten, mejlkonversationer och en
blogg ganska bra sätt att hålla sociala saker rullande. Så nej, i det livs- och
karriärskede som jag befinner mig i så skulle jag inte säga att ett år utan
akademiskt resande varit någon större uppoffring.
Därtill så har jag – när jag väl varit iväg – utnyttjat tiden på resande fot bättre. I samband med Barnhjärnans dag så träffade jag också SvD:s kulturredaktion samt Tobias Nielsén & Klas Ekman på bokförlaget Volante. Till hösten är det nämligen en ny bok på gång. Manuset är så gott som klart och titeln är satt till "Ta din tid". Ni kan läsa mer om boken här: https://volante.se/bocker/ta-din-tid
En central idé i boken är hur viktigt det är att göra klart, stänga ned och ta ledigt. Det gäller på alla
nivåer. Dagar, veckor, terminer, år. För i kunskapsarbete finns det inga linjära
samband mellan nedlagd tid och uppnådda resultat. Långa sommarsemestrar där man
helt kopplar bort arbetet är värt otroligt
mycket på sikt. Många av mina mest imponerande kollegor är också de som sett
över ett år är lediga allra mest. De tar sportlov, påsklov, sommarsemester, höstlov och jullov. Mejlar inte mitt i natten och går ibland inte att få tag i. Jag tror inte det är en slump att det är de som gör avtryck och får saker att hända (vill ni läsa extended version så rekommenderar jag den här streckaren: "Rast och vila bästa vägen till ett väl utfört arbete").
Med detta sagt så tackar bloggen och jag för mig för den här
terminen. Det har varit lika kul som alltid så till hösten blir det en
fortsättning! Vill ni få inläggen direkt till er inbox är det bara att skicka
en rad till mig och gå med i bloggens mejllista. Då får ni också e-boken ”Konsten att spela
forskarspelet” som är en liten best-of av bloggens mer tidlösa inlägg. Därtill blir er framtida bloggläsning oberoende av techjättarnas lynniga algoritmer. Det är inte det
sämsta det!
Trevlig sommar och take care!
