Vägen till ett nytt forskningsprojekt. Del 4

 

I december 2018 var det så dags för arkivresa till Centrum för Näringslivshistoria i Stockholm. Min målsättning var att ta reda på vad som egentligen fanns i Aktiespararnas riksförbunds arkiv och utveckla några idéer kring vad jag kunde göra med det. Som jag skrev i del 3 av denna inläggsserie var arkivet nydeponerat och orört av forskarhänder. Dessutom var det oförtecknat, vilket innebar att jag inte på förhand kunde veta riktigt vad jag skulle hitta. Mot bakgrund av detta bestämde jag mig medvetet för att ägna min arkivtid åt att först och främst läsa i det material jag beställt fram.

Detta arbetssätt är numera ovanligt bland historiker. Våra arkivvistelser kännetecknas mestadels av ett idogt fotograferande. På våra datorer finns det tusentals, ja ibland tiotusentals, bildfiler. Tanken är förstås god. Det är långt till Stockholm från Lund och att läsa det insamlade materialet kan man såklart göra senare. Själv var jag under arbetet med Den gröna vändningen djupt tacksam gentemot mitt äldre jags flitiga fotograferande av Hans Palmstiernas personarkiv.

Likväl. Det är något speciellt med att bläddra och läsa i originalhandlingar. För egen del tycker jag att det sätter i gång forskningsprocessen på ett speciellt sätt. Läsningen väcker nyfikenhet, reser frågor och ger uppslag till analyser. Kanske ännu lite bättre är att excerpera, det vill säga skriva av väl valda citat ur källmaterialet för hand. På detta tidsödande sätt arbetade historiker under större delen av 1900-talet. Så även jag under arbetet med min C-uppsats höstterminen 2005.

Hur som, min sondering av Aktiespararnas arkiv var mycket lyckad. Där fanns ingående styrelseprotokoll, arbetsrapporter och strategiska överväganden kring hur man skulle öka antalet medlemmar. Återkommande ventilerades det förslag om hur man skulle få fler kvinnor och ungdomar att intressera sig för aktier, hur man skulle få tv- och radio att bevaka aktiemarknaden, samt hur man kunde göra för att underlätta beskattningsreglerna. Prototyper som påminner om vår tids ISK-konton utarbetades inom organisationen under tidigt 1980-tal. Under några år var också engagemanget i striden om löntagarfonderna stor. Ja, när jag reste hem till Lund var jag fullt övertygad om att här fanns gott om material att bygga ett flerårigt forskningsprojekt runt.

Mitt ansökningsskrivande tog så fart ordentligt i januari 2019. Projektet fick namnet ”A Nation of Everyman Investors: Stock Saving and the Circulation of Financial Knowledge in Sweden, 1978–2018”. Det bestod av tre delstudier vilka alla kretsade kring Aktiespararna och aktiviteter runt dem. En första om det långa 1980-talet då en första våg av popularisering skedde. En andra om det sena 1990-talet och fondsparandets genombrott. Samt en tredje om aktiebloggar och strävan efter ekonomiskt oberoende under 2000-talet.

Jag skrev en kortare text till Riksbankens jubileumsfonds första omgång samt Marcus och Amalia Wallenbergs stiftelse. I än mer komprimerad form fördes dessa idéer in i Jenny Anderssons stora programansökan Nyliberalism i Norden. På vinst och förlust skickade jag sen också in en ansökan till Handelsbankens forskningsstiftelser. Ett par månader senare var det dags att söka hos Vetenskapsrådet. Där krävdes en lite längre text, vilket dock kom väl till pass när jag gick vidare till andra omgången hos RJ och MAW.

Ja, som synes sköt jag med hagel och det hela föll väl ut. När röken hade lagt sig 2019 så hade jag många års forskningsfinansiering säkrad. Dessutom hade jag fått ihop ett manus till en första vetenskaplig publikation på området: kapitlet ”Financial Knowledge” som kom att ingå i den kunskapshistoriska antologin Forms of Knowledge (2020). Det nya projektet var verkligen igång!

Trogna bloggläsare inser också att det här inläggets kronologi rör en – för mig och bloggen – historisk tidpunkt. I januari 2019 skrev jag nämligen ihop mina allra första inlägg. Den 1 februari gick bloggen live. Därefter skulle miljöfrågornas genombrott under sent 1960-tal och tidigt 1970-tal stå i fokus för drygt ett år av akademiskt skrivande. Men vid horisonten hägrade annat. Så här i efterhand tror jag det är en viktig förklaring till att Den gröna vändningen faktiskt blev skriven. Längtan efter att gå vidare gjorde det möjligt att sätta punkt.

Detta är fjärde och sista delen i inläggsserien "Vägen till ett nytt forskningsprojekt". Läs del 1 här, del 2 här och del 3 här.

--------------------------------------------------

Vill du läsa fortsättningen på "Ett år av akademiskt skrivande"? Gå med i bloggens mejllista så skickar jag över en pdf där jag samlat bloggtexter och essäer jag skrivit under 2021 och 2022  (totalt 94 sidor). Bara skriv till david.larsson_heidenblad@hist.lu.se så skickar jag över pdf:en på studs!

----------------------------------------------

Vill du läsa e-bloggboken "Konsten att spela forskarspelet"? Gå med i bloggens mejllista så skickar jag över den som pdf. Bara skriv till david.larsson_heidenblad@hist.lu.se så skickar jag över asap!