Sedan några dagar tillbaka befinner jag mig åter på kontoret. Känslorna är blandade. Å ena sidan är det roligt att läsa och skriva och umgås med historiker. Å andra sidan känns det som att det plötsligt är väldigt mycket som händer samtidigt.
Framåt lunchtid är jag mör i huvudet. På kvällarna är jag helt slut.
Med åren har jag lärt mig att det alltid är så här i mitten på augusti. Intellektuellt arbete är krävande. Det tar tid att komma upp i tempo och få lite kondition. Om några veckor kommer det nog att kännas annorlunda. För så brukar det ju vara. Allt blir vardag.
Med detta sagt så är det här årets uppstart faktiskt lite speciell. Jag har ovanligt många fronter öppna. Tillsammans med Jenny Andersson, Nikolas Glover och Orsi Husz gör jag det sista på antologin ”Marknadens tid” som handlar om den så kallade marknadsvändningen i det sena 1900-talets Sverige. Parallellt skriver jag, Orsi och Elin Åström Rudberg på ett antologikapitel om införandet av Allemansfonder. Därtill pågår slutarbetet med min egen bok ”Ta din tid” som ironiskt nog har fått undertiteln ”Gör mindre, men bättre”. Jotack.
Nåväl, saker klumpar sig ibland i akademin. Det är ofrånkomligt eftersom produktionstiderna är så långa och våra olika projekt alltid överlappar. Även ett snabbt och smidigt antologiprojekt tar i regel två–tre år från idé till färdig bok. Den faktiska arbetsinsatsen är dock mycket ojämnt fördelad. I långa perioder gör man ingenting och kan glömma bort projektet. I andra perioder är det mer intensivt. Men vad som framför allt gör projekt av denna typ krävande är koordineringen av människor. Varje projekt har, för att tala med Cal Newport, en overheadkostnad i form av kommunikation och administration. Hur stor overheaden är förstår man ofta först efteråt när den inte längre finns.
Och den tidpunkten kommer också. Antologier blir till slut klara! I dag landade exempelvis den superläckra ”Humaniora i välfärdssamhället” på mitt skrivbord. Den är redigerad av Johan Östling, Anton Jansson och Ragni Svensson Stringberg och är verkligen ett styrkebesked för svensk forskning om humanioras historia. Mängder av intressanta kapitel och en perfekt följeslagare till de tre redaktörernas samskrivna systervolym ”Humanister i offentligheten” som kom förra året.
Själv medverkar jag med ett kapitel om Sydsvenskans kultursida på 1960-talet som jag skrivit ihop med Johan. Minnesgoda läsare kommer kanske ihåg att vi skrev en essä om detta redan i maj 2021 som publicerades just i Sydsvenskan ("Forskarna behövs på kultursidorna"). Vårt bokkapitel var redan då i princip klart (om än inte granskat av redaktörer och sakkunniga). Det hela säger ganska mycket om de olika tidsrytmer som forskare och journalister arbetar inom. Från inskickat manus till publikation tar det i en tidning dagar eller veckor. I forskarvärlden tar det år.
En annan färdig antologi är ”Knowledge Actors: Revisiting Agency in the History of Knowledge” som kom från tryckeriet i slutet på juni i år. Där är jag själv en av redaktörerna. Boken fullbordar min, Johans och Anna Nilsson Hammars kunskapshistoriska trilogi på Nordic Academic Press och har även den många spännande kapitel. Extra stolta är vi över att Peter Burke – en verklig nestor inom historievetenskapen – har bidragit med ett efterord. Det kommer vi att leva länge på!
Alla dessa antologier finns, eller kommer snart att finnas, fritt tillgängliga att ladda ned och läsa för den som är intresserad. ”Knowledge Actors” kan man redan få tag på här. Men för den som hellre läser på papper finns faktiskt också chansen att få ett gratisexemplar av boken. Det enda som krävs är att du före den 1/9 skickar ett mejl till Johan Östling (johan.ostling@hist.lu.se) där du anmäler ditt intresse och anger din postadress. Vi kommer skicka till så många hugade läsare som vi kan!
Med åren har jag lärt mig att det alltid är så här i mitten på augusti. Intellektuellt arbete är krävande. Det tar tid att komma upp i tempo och få lite kondition. Om några veckor kommer det nog att kännas annorlunda. För så brukar det ju vara. Allt blir vardag.
Med detta sagt så är det här årets uppstart faktiskt lite speciell. Jag har ovanligt många fronter öppna. Tillsammans med Jenny Andersson, Nikolas Glover och Orsi Husz gör jag det sista på antologin ”Marknadens tid” som handlar om den så kallade marknadsvändningen i det sena 1900-talets Sverige. Parallellt skriver jag, Orsi och Elin Åström Rudberg på ett antologikapitel om införandet av Allemansfonder. Därtill pågår slutarbetet med min egen bok ”Ta din tid” som ironiskt nog har fått undertiteln ”Gör mindre, men bättre”. Jotack.
Nåväl, saker klumpar sig ibland i akademin. Det är ofrånkomligt eftersom produktionstiderna är så långa och våra olika projekt alltid överlappar. Även ett snabbt och smidigt antologiprojekt tar i regel två–tre år från idé till färdig bok. Den faktiska arbetsinsatsen är dock mycket ojämnt fördelad. I långa perioder gör man ingenting och kan glömma bort projektet. I andra perioder är det mer intensivt. Men vad som framför allt gör projekt av denna typ krävande är koordineringen av människor. Varje projekt har, för att tala med Cal Newport, en overheadkostnad i form av kommunikation och administration. Hur stor overheaden är förstår man ofta först efteråt när den inte längre finns.
Och den tidpunkten kommer också. Antologier blir till slut klara! I dag landade exempelvis den superläckra ”Humaniora i välfärdssamhället” på mitt skrivbord. Den är redigerad av Johan Östling, Anton Jansson och Ragni Svensson Stringberg och är verkligen ett styrkebesked för svensk forskning om humanioras historia. Mängder av intressanta kapitel och en perfekt följeslagare till de tre redaktörernas samskrivna systervolym ”Humanister i offentligheten” som kom förra året.
Själv medverkar jag med ett kapitel om Sydsvenskans kultursida på 1960-talet som jag skrivit ihop med Johan. Minnesgoda läsare kommer kanske ihåg att vi skrev en essä om detta redan i maj 2021 som publicerades just i Sydsvenskan ("Forskarna behövs på kultursidorna"). Vårt bokkapitel var redan då i princip klart (om än inte granskat av redaktörer och sakkunniga). Det hela säger ganska mycket om de olika tidsrytmer som forskare och journalister arbetar inom. Från inskickat manus till publikation tar det i en tidning dagar eller veckor. I forskarvärlden tar det år.
En annan färdig antologi är ”Knowledge Actors: Revisiting Agency in the History of Knowledge” som kom från tryckeriet i slutet på juni i år. Där är jag själv en av redaktörerna. Boken fullbordar min, Johans och Anna Nilsson Hammars kunskapshistoriska trilogi på Nordic Academic Press och har även den många spännande kapitel. Extra stolta är vi över att Peter Burke – en verklig nestor inom historievetenskapen – har bidragit med ett efterord. Det kommer vi att leva länge på!
Alla dessa antologier finns, eller kommer snart att finnas, fritt tillgängliga att ladda ned och läsa för den som är intresserad. ”Knowledge Actors” kan man redan få tag på här. Men för den som hellre läser på papper finns faktiskt också chansen att få ett gratisexemplar av boken. Det enda som krävs är att du före den 1/9 skickar ett mejl till Johan Östling (johan.ostling@hist.lu.se) där du anmäler ditt intresse och anger din postadress. Vi kommer skicka till så många hugade läsare som vi kan!
*
-------------------------------------------
Vill du läsa e-bloggboken "Konsten att spela forskarspelet"? Gå med i bloggens mejllista så skickar jag över den som pdf. Bara skriv till david.larsson_heidenblad@hist.lu.se så skickar jag över asap!
