Fem läs- och lyssningstips (december 2024)

 

#1

Vill du läsa fler böcker nästa år? Börja då med att läsa "The one hundred pages strategy"! (Tack Calle Dalhammar för tips!)

#2

Eller är 2025 ett år då du äntligen ska skriva den där boken? Då är det här poddavsnittet av "The Knowledge Project" någonting för dig! (#209 "Write something people want to read)

#3

Kommer du se någon Pixar-film i jul? Passa då på att också klicka hem grundaren Ed Catmulls "Creatitivy Inc." En magisk blandning av självbiografi, teknik- och företagshistoria. Fylld av mod och visdom. 

#4

De senaste decennierna har antalet vetenskapliga publikationer ökat lavinartat. Samtidigt har formaten strömlinjeformats. Måste det vara så? Och vad finns det för baksidor? Läs och fundera utifrån Jonatan Nästesjös krönika i Curie!

#5

Månaden häftigaste lyssning för mig var det här samtalet där Tim Ferriss och Kevin Kelly samintervjuade uppfinnaren Danny Hillis (#episod 782 av The Tim Ferriss Show). Långt, inspirerande och mycket lärorikt!

----------------------------------------------

Vill du läsa e-bloggboken "Konsten att spela forskarspelet"? Gå med i bloggens mejllista så skickar jag över den som pdf. Bara skriv till david.larsson_heidenblad@hist.lu.se så skickar jag över asap! 

Fem läs- och lyssningstips (maj 2024)

 

#1 

Vad krävs det för att skrivande ska bli glädje- och lustfyllt? Bör det ens vara det? Helen Sword är en nestor inom akademiskt skrivande och hennes senaste bok "Writing with Pleasure" är lika inspirerande som de jag läst sedan tidigare ("Air & Light & Time & Space" och "Stylish Academic Writing"). 

#2

I helgens DN skrev Tobias Nielsén, förlagschef på Volante, en viktig text om behov av en genomtänkt och långsiktig statlig litteraturpolitik. Det här är en fråga som hum-sam-forskare har alla anledningar att sätta sig in och engagera sig i. 

#3

Shane Parrishs podcast "The Knowledge Project" är nästan alltid lyssninsgvärd. Ett favoritavsnitt från månaden som gick var en intervju med Jim Loehr om hur avgörande de berättelser vi berättar om oss själva är (och hur vi kan göra för att förändra dem så de hjälper oss att leva de liv vi vill leva). Lyssna där poddar finns. Avsnitt #193.

#4

Sedan några veckor tillbaka är min kusin Jonatan Nästesjö ny bloggare i Curie. Där delar han med sig av saker han lärt sig under sina år i akademin, så som vikten av att läsa kassa texter!

#5

Tidskriften Respons lever och frodas i den digitala världen. Ni håller väl koll? Under våren har det publicerats många intressanta recensioner, essäer och debattartiklar. Allt är fritt tillgängligt digitalt så glöm inte att botanisera! (och prenumerera för att få den fina tryckta produkten och stödja verksamheten!)

----------------------------------------------

Vill du läsa e-bloggboken "Konsten att spela forskarspelet"? Gå med i bloggens mejllista så skickar jag över den som pdf. Bara skriv till david.larsson_heidenblad@hist.lu.se så skickar jag över asap! 

Fem läs- och lyssningstips (februari 2024)

#1 

Forskare befinner sig ständigt i bedömningssituationer. Och för unga forskare är situationen existentiell. Men hur hanterar de egentligen detta osäkra tillstånd? 

Om detta har min kusin Jonatan Nästesjö forskat genom att intervjua unga statsvetare och historiker. Imorgon lägger han fram sin avhandling: "Uncertainty, Worth, Identity: How Early Career Academics Navigate Evaluative Landscapes". Läs den!

#2

Loleen Berdahl har en av nätets bästa bloggar om akademiskt arbete: "Academia Made Easier". Jag har följt den sedan start och rekommenderar alla er som gillar den här bloggen att göra detsamma. Hennes senaste inlägg: "How to allow less than enough to be enough" är särskilt bra.

#3

Få världar är mer framtidsorienterade än techvärlden. Men just därför gör den som är intresserad av den klokt i att då och då återvända till det förflutna för att få perspektiv på samtidens förändringar (och förändringsprat). Michael Lewis bok "The New New Thing: A Silicon Valley Story" kom 1999 men är den bästa bok jag läst i år. 

#4

När det kommer till att hantera skrivprocessens olika faser och motstridiga känslor har forskare mycket att lära av professionella författare. Lisa Bjerre och Malin Haawinds podd "Skrivkamp!" är inspirerande, insiktsfull och rolig. Mitt personliga favoritavsnitt är #47 Tvivel. 

#5

Våren mest efterlängtade bok i min värld är Cal Newports "Slow Productivity" som utkommer i mars. Är du det minsta nyfiken på den så rekommenderar jag starkt senaste avsnittet av Tim Ferriss podcast. Långt, matigt och underhållande! Länk här: 

----------------------------------------------

Vill du läsa e-bloggboken "Konsten att spela forskarspelet"? Gå med i bloggens mejllista så skickar jag över den som pdf. Bara skriv till david.larsson_heidenblad@hist.lu.se så skickar jag över asap! 

Hur hanterar unga forskare osäkerhet?

 

I december 2020 kom Jonatan Nästesjö, doktorand i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet, med en studie om hur unga forskare i historia och statsvetenskap hanterar osäkerheten kring framtida värderingar av deras vetenskapliga gärning. Studien bygger på 35 intervjuer med forskare verksamma vid större svenska lärosäten och publicerades i den internationella tidskriften Minerva. Den har redan rönt viss uppmärksamhet, inte minst bland unga svenska historiker.

Nästesjös viktigaste teoretiska begrepp är ”appraisal devices”, vilket kan översättas med de tekniker som unga forskare använder sig av för att säkerställa att de agerar på ett sätt som möjliggör en fortsatt akademisk karriär. Här råder det förstås en fundamental osäkerhet. För det finns inga objektiva kriterier för vad som är god forskning eller vilka meriter som krävs för att få en fast tjänst. Så hur gör då de unga forskarna för att navigera i tillvaron?

Nästesjö lyfter fram betydelsen av ”assessors”, det vill säga andra akademiker som de unga forskarna  konsulterar. Genom att diskutera karriärval, strategier och framtida bedömningar med dessa kan osäkerheten temporärt reduceras. Om personer du litar på säger att det viktigaste är att skriva en andrabok och du gör det så kan du i någon mån vila tryggt i ditt val. Men vilka litar unga forskare på?

Ja, här finns Nästesjös kanske allra mest intressanta resultat. På denna punkt föreligger det nämligen stora skillnader mellan de två ämnena. För de unga statsvetarna är det självklart att vända sig uppåt till seniora stjärnforskare och professorer. Deras recept på framgång anses giltigt även för de unga. Bland historikerna ser det helt annorlunda ut. Där finns det en utbredd skepsis mot de seniora forskarnas tillförlitlighet. De anses inte veta hur den akademiska arbetsmarknaden fungerar these days. Deras eventuella kunskaper inom området betraktas som obsolet.

Så vilka vänder sig de unga historikerna till i stället? Svaret är andra unga forskare, antingen postdocs eller personer som nyligen fått en anställning. ”I never, and I mean never, consult senior scholars about these kinds of things”, som en av informanterna uttrycker det. Själv har jag snuddat vid liknande tankegångar i inlägget ”Bedömningar och värderingar”, även om jag inte vill sträcka mig så långt som informanten. Men någon form av närhetsprincip applicerar alltså även jag. Det behövs i ett snabbt föränderligt karriärlandskap. Samtidigt vet alla som läst sakkunnigutlåtanden att den enes vin kan vara den andres vatten. Varför är det så?

Nästesjös studie pekar på att det svenska historieämnet befinner sig i en fas utan klar värderingsregim. Publikationshierarkierna är in flux. Statsvetenskap har här tagit en annan väg. Där är det med självklarhet artiklar i högt rankade internationella tidskrifter som smäller högst. Värdet av en svenskspråkig monografi utgiven på Tiden eller Natur & Kultur har devalverats. Kristina Boréus Högervåg eller Stig-Björn Ljunggrens Folkhemskapitalismen är artefakter från en svunnen tid. Intressanta för samtidshistoriker som mig, men inte en väg att rekommendera för en ambitiös ung statsvetare. 

Kommer historia då att gå samma väg som statsvetenskap under 2020-talet? Ptja, vem vet. Det tycks alltjämt vara en öppen fråga och vetenskapshistoriska pendlar kan svänga. Mina bekanta inom sociologi vittnar exempelvis om att sammanläggningsavhandlingarnas popularitet är i dalande och att monografin gör comeback på bred front. Inom min egen generation historiker råder det för närvarande en stor publikationspluralism. Själv känner jag mig alltför nära för att se tydliga mönster i bruset. Därför är jag tacksam för att forskare med mer distans ger sig i kast med tematiken. Jag ser fram emot att läsa Jonatan Nästesjös kommande studier på området!

Full disclosure: Jonatan Nästesjö är min kusin och jag medverkar inte själv i studien.

Läs ”Navigating Uncertainty: Early Career Academics and Practices of Appraisal Devices”, Minerva (2020).

Läs en intervjun med Jonatan Nästesjö i Universitetsläraren "Svårt för unga forskare att veta vad som räknas"

----------------------------------------------

Vill du läsa e-bloggboken "Konsten att spela forskarspelet"? Gå med i bloggens mejllista så skickar jag över den som pdf. Bara skriv till david.larsson_heidenblad@hist.lu.se så skickar jag över asap!