Tur och tillfälligheter

 

För ett knappt år sen lottade jag ut tre exemplar av "Den gröna vändningen" på Twitter. Det var ett av många försök jag gjorde den vårterminen för att marknadsföra min bok. Resultatet blev fem retweets, tolv likes och sju kommentarer. Ett helt okej utfall. Men inte direkt viralt.

Samtidigt ska man inte stirra sig blind på siffror. Det viktiga är inte hur många man når utan vilka. Och en av dem som hörde av sig den dagen var Magnus Bremmer från Anekdot/Bildningspodden. Vi hade följt varandra ett tag på Twitter, men kände inte varandra. Han tyckte min bok verkade intressant och undrade om jag ville spela in ett poddavsnitt med honom efter sommaren? Klart jag ville det!

I augusti bar det av till Stockholm över dagen. Vi fann varandra snabbt och insåg att vi hade mycket gemensamt. Själva inspelningen gick fint och efteråt kom vi att prata om framtiden. Jag berättade att jag höll på med ett nytt projekt om aktiesparandets popularisering. Magnus lyssnade intresserat. Han berättade att Anekdot var på gång att inleda ett samarbete med Norstedts. Tanken var att samla ett knippe längre essäer och ge ut dem i en box. De saknade en. Skulle jag vara intresserad av att skriva den?

Vad Magnus särskilt hade fastnat för var vad jag hade berättat om Aktie-SM 1979. Detta hade jag skrivit en understreckare om och jag skickade över den tillsammans med streckaren ”Så blev det riskkapitalister av oss allihopa”. Efter att ha läst texterna och pratat ihop sig med Lars Molin på Norstedts var Magnus säker. Han ville ha en essä av mig om detta. Det var ett erbjudande jag svårligen kunde tacka nej till. 

Väl hemma i Lund hade jag dock inte många arbetsdagar kvar. Så min föräldraledighet kom att inledas med kvällsarbete. Det var inte vad jag hade planerat. Men det var inget svårt val. Jag hade fått en drömchans i knäet och den tänkte jag inte slarva bort. Några veckor senare skeppade jag över ett manus och det landade väl.

I förra veckan kom den så från tryckeriet: den första Bildningsboxen. Att jag är med och skriver i den beror – som ni kan se – på tur och tillfälligheter. Hade jag inte testat att lotta ut de där tre exemplaren av ”Den gröna vändningen” hade någon annan varit med i laguppställningen. Och utan min medverkan i Bildningspodden är det en hel del andra saker som inte heller hade skett.

Men bollen rullade min väg. Och i ett större perspektiv var det inte enbart tur att en möjlighet öppnade sig. För alltsedan jag startade den här bloggen 2019 har jag medvetet sett till att ”put myself out there”. Och ganska snabbt lärde jag mig att den ökade synligheten kunde leda till roliga saker och nya kontakter. Ja, ni som har följt bloggen sedan starten har kunnat se och bevittna mycket av detta i realtid. I varje enskilt fall har tur och tillfälligheter varit helt avgörande. Men sammantaget handlar det också om att över tid agera på ett sätt som gör det möjligt för "luck to strike", exempelvis genom att prestigelöst prova olika saker: som att lotta ut några böcker på Twitter. 

Vad historien ovan vittnar om är också det som man inom nätverksforskning talar om som ”the strength of weak ties”. Det vill säga att de bästa möjligheterna ofta uppstår via människor som du inte känner speciellt väl. Och en anledning till detta är att ytliga eller avlägsna bekanta har tillgång till helt andra nätverk och världar än dig och de du lever nära. Det här blogginlägget är redan för långt för att dyka djupare i dessa frågor. Jag får återkomma framöver. Men fram till dess kan jag varmt rekommendera de av er som inte redan läst Mark Granovetters klassiska artikel från 1973 att göra så. En ögonöppnare som bestått the test of time!

Vidare läsning:

Mark Granovetter "The Strength of Weak Ties"

"Vad forskare kan lära sig av spelare"

"Vilka bord väljer du att spela?"

----------------------------------------------

Vill du läsa e-bloggboken "Konsten att spela forskarspelet"? Gå med i bloggens mejllista så skickar jag över den som pdf. Bara skriv till david.larsson_heidenblad@hist.lu.se så skickar jag över asap!