Värdet av vissa tjänster och produkter är helt beroende av nätverkseffekter. Skolboksexemplet i dag är sociala medieplattformar, som Facebook eller Bluesky, vilka blir värdefulla (eller värdelösa) genom vilka användare de har och vad dessa bidrar med.
Andra klassiska exempel är telefonen eller införandet av nya betalningssystem, som kreditkort eller Swish. Ju fler som är sammankopplade genom tekniken desto mer användbar blir den.
Men nätverkseffekter återfinns inte enbart på infrastrukturella områden. De spelar också stor roll för värdet av sådant som vi läser, lyssnar och tittar på. Den som läst Andrev Waldens ”Jävla karlar” eller sett Filip & Fredriks film ”Den sista resan” kommer kunna prata med många andra om sin upplevelse.
I Sverige vill säga. För det räcker att korsa gränsen till Danmark eller Norge för att nätverkseffekterna ska slå över i sin motsats. Andrev vem? Filip & Fredrik, vilka?
Detsamma gäller om vi rör oss över generationerna. Vissa saker spelar roll på skolgården, andra i lärarrummet.
Exemplen kan enkelt mångfaldigas. Poängen är dock densamma. Kulturella nätverkseffekter är enormt viktiga – men man ska inte tro att de har giltighet överallt och för alla. De är specifika och situerade, ofta mer så än vi tror.
Och bland dem som intresserar sig för fenomenet är det välkänt att nätverkseffekter är väldigt svåra att skapa. Motsatsen – anti-nätverkseffekter – är normaltillståndet som måste övervinnas. De flesta romaner behöver man ha en bokklubb för att kunna prata om. Och vetenskapliga texter kräver i regel ett seminarium.
Detta sakernas tillstånd kan man beklaga. Borde vi inte ha en bättre kulturell infrastruktur som gör att viktiga verk sprider sig långt, djupt och brett?
Alternativt kan man fundera över vad som kan göras. Om nu bokklubbar och seminarier är vad som krävs för att gemensam läsning ska uppstå. Kanske är det där som kraften ska sättas in?
Från startupvärlden kan vi också lära oss att inte underskatta små siffror och sammanhang. För alla nätverk har börjat i liten skala. Vägen till storskaliga nätverkseffekter tenderar att gå via dominans av små – ibland mycket små – nischer. Utmaningen är att gå från 0 till 1. Kan man knäcka den koden är det sen en fråga om tålamod, tid och ihärdighet.
Här skulle jag vilja se att de som bryr sig om fackbokens framtid i Sverige gick ihop, tänkte efter och började agera strategiskt och långsiktigt. För jag tror att den nuvarande negativa trenden – försäljningsmässigt, utrymmesmässigt, kulturellt, politiskt etc. – går att vända. Men det kommer inte ske av sig självt. Och det kommer inte ske utan att vi skapar nätverkseffekter kring vissa verk.
Vågar vi tänka smått och konkret nu finns stor potential fem år från nu. Fortsättning följer!
*
Den 18/4, 12–12.40 är alla som vill välkomna på det digitala eventet "Ta din tid över lunchen" där jag och Tobias Nielsén pratar tid och svarar på era frågor. Anmälan sker här eller via Facebook-eventet. Bjud gärna med en intresserad vän eller två!
I senaste avsnittet av Emma Frans & Clara Wallins podd "A-kursen" intervjuas jag om att arbeta effektivt. Finns där poddar finns! Och vill ni lyssna på hela intervjun som Emma gjorde med mig finns nu "Överkursen", en längre intervju på samma tema. Lyssna gärna!
----------------------------------------------
Vill du läsa e-bloggboken "Konsten att spela forskarspelet"? Gå med i bloggens mejllista så skickar jag över den som pdf. Bara skriv till david.larsson_heidenblad@hist.lu.se så skickar jag över asap!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar