Varje gång när jag kommer tillbaka från en längre ledighet så slår samma insikt emot mig. Det jag ägnar mina arbetsdagar åt är svårt. Det är utmattande att sitta framför en dator, läsa och skriva, undervisa och föreläsa, mejla och ha möten. Framåt eftermiddagen – om inte tidigare – är krafterna slut.
Några veckor efter en ledighet känner jag annorlunda. Då har jag fått upp min kondition för kunskapsarbete. Dagarna på kontoret ger mer energi än de tar. Jag har ork och lust att göra saker när barnen somnat.
Men är det verkligen bara kondition det handlar om? Eller finns det andra hemligheter till att utföra kunskapsarbete?
För de av er som följt bloggen länge och läst ”Ta din tid” så vet ni att djuparbete är en sådan nyckel. Det vill säga korta, fokuserade arbetspass där man ägnar sig åt en enda sak och stänger ute alla distraktioner. Så här mitt i terminen är mina pass 40 minuter och 8 sekunder långa. Men i januari och augusti klarar jag absolut inte så länge. Då är jag glad om min koncentration håller i 25 minuter.
Men nästan lika viktigt som djuparbete är att kunna sekvensera och periodisera arbete. Det vill säga att göra saker på rätt tid och i rätt ordning. Grundprincipen här är att så kallad ”context switching” ska minimeras. Det vill säga man ska vara försiktig med att hoppa mellan alltför många olikartade arbetsuppgifter. Detta gäller såväl under arbetspass och arbetsdagar som arbetsveckor.
En radikal teknik, som jag skrev om för något år sedan, är att göra en enda sak per dag. Vissa dagar forskar man, andra undervisar man och ytterligare andra sitter man i möten eller läser. De dagar man gör X har man inte dåligt samvete för att man inte gör Y och Z. De aktiviteterna har sina dagar längre fram.
Ett annat sätt att strukturera tiden är att försöka sammanfoga tematiskt besläktade aktiviteter. Själv spelade jag för några veckor sedan in en podd om aktiesparandets historia samma vecka som jag skrev på en vetenskaplig artikel om Aktiefrämjandet och utarbetade ett synopsis med Orsi Husz för vårt bokprojekt ”Allemanskapitalismen: Vardagliggörande och politik, c. 1950–2000”. Den veckan läste jag också ett par artiklar i ämnet som jag hade på min att-läsa-lista. En sådan vecka hade det varit enkelt att hålla en offentlig föreläsning i ämnet eller planera ett undervisningspass.
Det hade dock varit betydligt svårare att spela in en podd om miljöfrågornas genombrott eller göra en intervju om ”Ta din tid”. För detta hade inneburit en större ”context switch” eller ”sammanhangsförskjutning”. Det hade säkert gått. Men det hade varit betydligt mer utmattande. Kan man samla lika med lika så är mycket kognitiv energi vunnen!
För att lyckas med den här typen av sekvensering krävs framförhållning och frihet att lägga upp sitt arbete. Periodvis är det omöjligt. Och har man vissa uppdrag eller anställningsformer så går det inte. Men för den som har möjlighet så är detta en teknik som – tillsammans med djuparbete – kan få mycket stora positiva konsekvenser. Både för vad du får gjort på jobbet och hur du mår utanför det. Win-win.
*
Bor du i Göteborg eller Lund? Då finns det möjlighet att lyssna till mig prata om "Ta din tid" den här veckan. Båda evenemangen är gratis, bara att titta förbi!
27/2 Föreläsning på Folkuniversitetet i Göteborg, 18–19.30
28/2 Samtalar jag med Martin Degrell i Läsesalen på LUX, 12.15–12.45
Och vill ni hellre läsa en intervju så finns det en ny i Fastighetstidningen. Fritt tillgänglig här!
----------------------------------------------
Vill du läsa e-bloggboken "Konsten att spela forskarspelet"? Gå med i bloggens mejllista så skickar jag över den som pdf. Bara skriv till david.larsson_heidenblad@hist.lu.se så skickar jag över asap!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar