First things first (synopsis del 2)

Det andra kapitlet i min bok är ett av de viktigaste. Det handlar om hösten 1967. Den tidpunkt då jag menar att miljöfrågornas stora genombrott skedde i Sverige. Eftersom detta är en av mina huvudpoänger i boken har jag valt att placera kapitlet om hösten 1967 direkt efter inledningen. Min avsikt är att inte ens en snabbt bläddrande läsare ska kunna missa detta.

För några kanske den här kronologiska poängen kan tyckas trivial och torftig. Själv tycker jag inte det. Fråga någon när miljöfrågorna slog igenom och jag kan i princip garantera att ni – om ni över huvud taget får ett svar – kommer få ett av följande. 

1) I början på 1960-talet när Rachel Carson gav ut Silent Spring
2) På 1970-talet med Gröna vågen 

Möjligen kommer någon nämna fotograferingen av jorden från rymden på julafton 1968, firandet av Earth Day 1970, eller kanske Stockholmskonferensen 1972. Jag vill mena att alla dessa svar – för svenskt vidkommande – är felaktiga. Det stora genombrottet skedde hösten 1967 och de viktigaste aktörerna var svenska naturvetenskapsmän som gick ut i offentligheten och varnade för en global katastrof. Mest inflytelserik var kemisten Hans Palmstierna, men han var långtifrån ensam.

Mina forskningsresultat kan givetvis diskuteras. Om fem-tio år kommer det kanske någon som – på goda grunder – motbevisar mig. Det har jag ingenting emot. Syftet med min forskning är inte att en gång för alla slå fast precis hur det var. Ambitionen är att ge mitt bidrag, underbygga det så väl jag kan, och sen se vad som händer.

Min bok har alltså strukturerats utifrån principen att det jag tycker är viktigast ska komma först. Detta innebär att jag frångår en mer konventionell historievetenskaplig struktur. Det vill säga först ett inledningskapitel, sedan ett bakgrundskapitel, därefter undersökningen.

Jag har istället valt att lägga mitt viktigaste empiriska kapitel före bakgrundskapitlet. Därmed har boken inte en linjär kronologisk struktur. Kapitel två handlar om hösten 1967. Kapitel tre sträcker sig från sent 1940-tal till sommaren 1967. Strukturens poäng är att rikta fokus mot det jag vill att mina läsare ska ta till sig. Det vill säga ”DLH menar att genombrottet skedde hösten 1967. Då skedde X, Y och Z. Detta skiljer sig från tiden före på sätt A, B och C”.

När jag började arbeta med mitt synopsis hade jag inte denna struktur klar för mig. Då tänkte jag mig en mer konventionell kronologisk struktur. Ett sådant upplägg hade säkert också funkat. Men det hade gjort att min forskning och mina resultat hade fått en mer undanskymd plats.

Men andraboken jag skriver är min. Den bygger på den forskning jag har gjort och syftar till att visa upp det jag har kommit fram till. Den ska ge mitt bidrag och det är knappast min uppgift att be om ursäkt för detta. Därför har jag valt en struktur som frontar min huvudpoäng.

Tidigare inlägg i serien: Synopsis del 1

----------------------------------------------

Vill du läsa e-bloggboken "Konsten att spela forskarspelet"? Gå med i bloggens mejllista så skickar jag över den som pdf. Bara skriv till david.larsson_heidenblad@hist.lu.se så skickar jag över asap!