När jag gick in i den här terminen visste jag att den första halvan krävde disciplin och fokus. Ansökningar skulle in och ett kapitel behövde skrivas. Runtomkring detta har annat fått passas in, men det har inte varit möjligt att göra några större utsvävningar. Framför allt har jag många gånger fått hindra mig själv från att kasta upp nya bollar i luften. Allt har sin tid. Och den här terminen är prio 1 att säkra framtida försörjning och göra klart saker. Därför har jag hittills i år gjort mer än jag har tänkt.
Men i förra veckan var det dags att stanna upp och lyfta blicken. Den sista ansökan hade skickats in och det där kapitlet hade blivit manusklart. Så jag städade undan på skrivbordet, lämnade tillbaka böcker till biblioteket och plockade fram en bunt vita papper. Målet var att få koll på resten av terminen. Vad har jag att spela med? Och vad kan jag rimligen räkna med att få gjort?
Konkret gjorde jag en serie fyraveckorsplaneringar från nu fram till slutet av juni. Jag började med att gå igenom kalendern vecka för vecka och skriva ned alla åtaganden. Därefter gjorde jag en uppskattning över hur mycket ”ren” arbetstid jag kommer ha varje vecka. Först när detta var gjort började jag peta in mina större skrivprojekt i planeringen. Kan jag ha ett utkast på kapitel 6 klart till mitten av maj? Hinner jag därefter med ett kapitel till? Vilket utrymme har jag att tacka ja till saker som kommer min väg?
För två veckor sedan hade jag inte kunnat svara på dessa frågor. Jag var i ”utförandeläge” och sköt framtiden åt sidan. Men efter att ha gjort min terminsavstämning vet jag mer.
Exempelvis vet jag nu att från påskveckan fram till nationaldagen så är det väldigt många korta veckor. Ja, det finns typ en eller möjligen två veckor med 5 arbetsdagar i. Det är ett pärlband av röda dagar, klämdagar, utvecklingsdagar och en minisemester.
Så här är det ofta på våren, men det skiftar lite beroende på när påsk, första maj och nationaldagen infaller. Hur som. Den här tiden på året skiljer sig dramatiskt från september, oktober, november. Det gör man klokt i att komma ihåg.
Själv går jag nu in i terminens andra halva med en ganska så tydlig plan. Det gäller fortsatt att vara disciplinerad, men det finns också en del vingelutrymme. Framför allt kommer jag kunna ha ett mer distinkt fokus eftersom det projekt jag skrivit ansökningar på nu helt kommer läggas åt sidan.
Under året har jag också samlat på mig några ”morotsprojekt” (det vill säga idéer för tidningsartiklar) som jag hoppas kunna peta in i skrivschemat. Vilka, när och hur många som det blir tid till vet jag inte. I värsta fall får alla skjutas på framtiden. Men det borde inte bli så.
För poängen med att planera är ju att se till så det finns luft. Disciplin och fokus i all ära. De är medel och inte mål. Vad man vill är att ligga lite före sin planering så att det finns gott om tid för infall och lek!