Tråla fram en frågeställning

I forskares texter kommer frågeställningen tidigt. Det är den som ger riktning och i relation till den motiveras teori, metod och material. I praktiken ser forskning sällan ut så. Åtminstone inte inom historia. Processen har i regel en helt annan temporal struktur än våra framställningar gör gällande. Den slutgiltiga frågeställningen formuleras ofta sent.

Men hur gör man för att få till en bra frågeställning? Hur ser processen som leder fram till en sådan ut? Ja, någon universallösning finns det förstås inte. Men under de femton år som jag hållit på och skrivit uppsatser, avhandling, artiklar och ansökningar har jag ändå lärt mig en del om hur man kan göra. När jag i våras startade upp mitt nya projekt hade jag en uppsättning ”tricks of the trade” att ta till. En av dessa tekniker kallar jag att "tråla".

Syftet med trålning är att gå från ett övergripande intresse för en historisk period och tematik till att hitta intressanta saker som är empiriskt undersökningsbara. Tekniken är som mest användbar om man har några ingångar. I mitt fall var dessa inrättandet av stiftelsen Aktiefrämjandet (1976) och lanseringen av tävlingen Aktie-SM (1979). Båda dessa initiativ togs i en tid då intresset och förtroendet för börsen och aktier var mycket lågt i Sverige. Under hela 1970-talet gick Stockholmsbörsen kräftgång samtidigt som inflationen var tvåsiffrig. Några år senare såg det helt annorlunda ut. Mitt eget födelseår – 1983 – steg börsindex med omkring 65 %.

Vårens trålningsexpedition började med tidningen Veckans affärer som tillsammans med Aktiefrämjandet och Sparbankerna stod bakom lanseringen av Aktie-SM. Jag beställde fram årgångarna 1977–1984 och började bläddra. När jag hittade något aktierelaterat fotograferade jag av det. Varje årgång tog omkring två timmar att gå igenom och resulterade i något hundratal fotografier. Utöver att samla in material fick jag också en snabbkurs i tidsperiodens inrikespolitik, näringsliv och reklamhistoria.

Nästa steg var att kopiera upp och sondera de årsböcker som Aktiefrämjandet gav ut 1978–1984. Där fanns mycket lite av veckopressens puls, men gott om funderingar kring aktier, sparpolitik och kapitalmarknader. Krönikor över börsåret som gått varvades med intervjuer av ledande politiker och investerare. Dessutom fick jag detaljerade inblickar i hur dåtidens kapitalbeskattningssystem såg ut.

Därefter trålade jag vidare i Aktiespararnas riksförbunds medlemstidning Aktiespararen åren 1976–1984. Den gavs ut månadsvis vilket gjorde att det gick betydligt fortare att bläddra igenom den än Veckans affärer. Samtidigt var innehållet avsevärt mer aktierelaterat vilket gjorde fotograferingsinsatsen jämförbar. Något snabbare gick det med rörelsetidningen Sparbankerna eftersom aktier där bara var ett bland många spår. Avslutningsvis samlade jag också in det material som gick att finna i KB:s dagstidningsarkiv på sökorden ”Aktie-SM” och ”Aktiefrämjandet” (1975–1984).

Parallellt med trålningsarbetet ägnade jag mig åt att läsa forskning som berörde perioden och tematiken. Däribland Kristina Boréus Högervåg (1994), Bo Stråths Mellan två fonder (1998) och Ilja Viktorovs Fordismens kris och löntagarfonder i Sverige (2006). Jag läste också Sture Eskilssons memoarer Från folkhem till nytt klassamhälle: Ett högerspöke berättar (2005) och Gustaf Olivecronas reportagebok Spekulanterna: Inflation och skattelagar gjorde dem till miljonärer (1984). Sammantaget kanske allt detta kan kallas att ”bada i en tidsperiods lämningar” varvat med eftervärldens analyser av den. Vad man därigenom kan lägga märke till är de ofrånkomliga glapp som finns. Mycket av det som var viktigt då lyser med sin frånvaro i litteraturen, medan andra händelser och fenomen har uppförstorats eller tillrättalagts. I detta glapp finns frön till vetenskapliga frågeställningar. Sådana som kan ge oss ny kunskap om det som varit.

Men exakt vilka dessa frågeställningar är i mitt fall vet jag ännu inte. Det är det som höstens arbete ska ge. För att nå fram till frågorna krävs det mer läsning och kanske mer trålande. Privata affärer, Affärsvärlden och Dina pengar är jag nyfiken på. Men för att verkligen nå fram till frågeställningar räcker det inte med att läsa och samla in källmaterial. Förr eller senare måste man som forskare börja försöka skriva. Trots att man inte känner sig redo. Om detta kommer ett framtida blogginlägg att handla.

----------------------------------------------

Vill du läsa e-bloggboken "Konsten att spela forskarspelet"? Gå med i bloggens mejllista så skickar jag över den som pdf. Bara skriv till david.larsson_heidenblad@hist.lu.se så skickar jag över asap!