Modelltexter

Akademiskt skrivande är inte en sak utan många. Det består av en myllrande mängd genrer och subgenrer. Från de tidiga studentårens hemtentor och salsskrivningar till författandet av stora programansökningar och sakkunnigutlåtanden. Få, om ens någon, behärskar alla dessa genrer. Aktiva skribenter behöver därför skaffa sig verktyg – och självförtroende – för att gång på gång göra det man aldrig gjort förut.

Mitt eget sätt att hantera detta är att leta upp modelltexter. Det vill säga, innan jag börjar skriva i en för mig främmande genre, så studerar jag hur andra har gjort. I min läsning av dessa texter står inte innehållet i fokus. Det jag försöker skaffa mig är ett grepp om hur en specifik texttyp kan struktureras. Hur ser ett fungerande skelett ut?

Min erfarenhet är att detta grepp är mer hjälpsamt ju mer specifik man är. Det vill säga, jag studerar i första hand subgenrer. När det gäller tidskriftsartiklar så brukar jag försöka hitta en text som handlar om ungefär samma tidsperiod och använder sig av ett liknande källmaterial. Texten ska också vara hämtad från den tidskrift som jag avser att skicka in mitt manus till. Därmed kan jag försäkra mig om att min text inte ligger helt fel genre- och ämnesmässigt.

Ett konkret exempel är min första vetenskapliga artikel ”Framtidskunskap i cirkulation” (2015). Den handlar om hur miljö- och framtidsfrågor diskuterades i svensk press och etermedia i början på 1970-talet. Min modelltext för denna var Marie Cronqvists ”Utrymning i folkhemmet” (2008) som handlar om svensk civilförsvarskultur i början på 1960-talet. Gemensamt för dessa två artiklar är att båda försöker belysa en större tematik utifrån ett avgränsat historiskt exempel. De behandlar båda mycket korta tidsperioder och bygger båda huvudsakligen på pressmaterial.

Mitt studium av Maries text skedde parallellt med att jag samlade in källmaterial, läste in forskningslitteratur och började förskriva. Med hjälp av modelltexten gjorde jag ett grovt synopsis som angav hur många sidor artikelns olika delar på ett ungefär skulle vara. Detta styrde sedan min fortsatta materialinsamling, inläsning och bearbetning. Genom att ha en modelltext att utgå ifrån fick jag förståelse för vad som förväntades av mig. Därigenom kunde jag sätta upp gränser för hur mycket källmaterial och tidigare forskning som det var meningsfullt för mig att gå igenom. Läsningen var alltså en helt central och integrerad del av forsknings- och skrivprocessen.

Den här typen av arbete kan ske såväl hög- som lågintensivt. Under just denna termin har jag exempelvis studerat VR-ansökningar, blogginlägg, och opponenters avhandlingsrecensioner ganska noga. Men den lågintensiva delen är minst lika viktig. Det handlar om att jag, i min kontinuerliga läsning av olika texter, ser till att lägga på minnet de jag tycker är riktigt bra. I läsögonblicket finns det inte alltid tid att analysera varför jag tycker det är så bra eller hur skribenten konkret har gått till väga. Men det är alltid bra att samla på goda modelltexter. Förr eller senare brukar de komma till användning.
 
Avslutningsvis vill jag också tipsa om My Hellsings viktiga inlägg "Eget rum med glastak". Läs och begrunda!

----------------------------------------------

Vill du läsa e-bloggboken "Konsten att spela forskarspelet"? Gå med i bloggens mejllista så skickar jag över den som pdf. Bara skriv till david.larsson_heidenblad@hist.lu.se så skickar jag över asap!