Någon timme efter lunch kom det första beskedet. Mitt individuella projekt fick avslag. De sakkunniga framförde liknande kritik i sina omdömen, men lutade åt olika håll. Den ena rekommenderade projektet, den andra hade ”mixed feelings” men argumenterade för avslag . Under läsningen av utlåtandena sköljde känslor av tomhet över mig. Följt av ett gnagande tvivel. På mig själv och på projektet.
Parallellt med ett frekvent uppdaterande av RJ:s hemsida försökte jag få lite jobb gjort. Det gick sådär. Och för varje uppdatering kändes det som att chanserna minskade. Av morgonens tillförsikt fanns inte mycket kvar. Framför mig såg jag en lång rad framtida avslag. Efter ett tag mailade jag över utlåtandena till min fru och började processa dem över telefon. Mitt i en diskussion av hur jag kunde förbättra ansökan till våren kom Johan Östling ned och gratulerade mig. Jenny Anderssons program Nyliberalism i Norden. Ett nytt historiskt fält hade beviljats! 33,1 miljoner! Sex år!
Innebörden av detta har ännu inte sjunkit in. Det kommer förmodligen ta ett tag. På ett personligt plan är det förstås helt fantastiskt att flera års forskningstid har säkrats. Men ett forskningsprogram av denna storlek innebär så mycket mer. Det ger en närmast unik möjlighet för forskare att arbeta tillsammans med stora och svåra frågor. Sådana som man i avgränsade individuella projekt ofta får nöja sig med att ”belysa” eller ”ge perspektiv på”. Dessutom är forskargruppen som Jenny samlat ihop imponerande stark. Det känns oerhört inspirerande att få chansen att ingå i detta sammanhang. Jag kommer lära mig massor.
Så vad ska det då forskas om? Jo om något helt annat än det jag nu skriver bok om. Det nya projektet handlar om den genomgripande förändring som den svenska spar- och investeringskulturen genomgått under de senaste fyra decennierna. Vad jag framförallt kommer undersöka är populariserandet av aktiesparande och cirkulation av finansiell kunskap. Min primära empiriska ingång är Aktiespararnas riksförbund vars arkiv nyligen deponerats vid Centrum för Näringslivshistoria i Stockholm. I projektet kommer jag också analysera framväxten av fenomenet FIRE (Financial Independence Retire Early). Dvs att leva extremt sparsamt och investera i aktier för att i 30-40-årsåldern kunna säga upp sig från jobbet och leva resten av livet på kapitalinkomster.
Detta att ta sikte på ett nytt forskningsområde är alltid speciellt och inte så litet skrämmande. I det sena 1960-talets miljödebatt är jag trygg. I 1980-talets finansiella kultur är jag nybörjare. Men däri ligger förstås en lockelse. Som forskare är det nämligen – tycker jag – roligast att inte veta. För då kommer ju upptäckterna och insikterna oftare!
Fast det är förstås inte så dumt att känna sig hemmastadd heller. Och Hans Palmstiernas korrespondens är ju ruskigt intressant. Tur att det är lite tid kvar på bokskrivandet ändå...
----------------------------------------------
Vill du läsa e-bloggboken "Konsten att spela forskarspelet"? Gå med i bloggens mejllista så skickar jag över den som pdf. Bara skriv till david.larsson_heidenblad@hist.lu.se så skickar jag över asap!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar