Samskrivande. Del 2

Akademiskt skrivande kräver mod. Inte minst när det görs tillsammans med andra. Samskrivande innebär nämligen att en annan forskare får läsa dina alster i ett ofärdigt – ibland extremt ofärdigt – skick. Det kommer finnas styltiga meningar, ofärdiga tankar, knagglig engelska och osammanhängande text. Sådant vill de flesta forskare inte visa upp för vem som helst. Med anledning av detta sker de flesta gemensamma skrivprojekt i konstellationer präglade av stor trygghet. Mitt och Isak Hammars projekt, som jag skrev om i den första delen av denna serie blogginlägg, var ett sådant.

Det andra samskrivprojektet som jag vill berätta om hade en lite annan karaktär. Det var ett samarbete mellan mig och hållbarhetsforskaren Anna Kaijser. Vid tidpunkten kände vi inte varandra speciellt väl.  Vi hade blivit bekanta på en doktorandkurs 2012 och därefter haft sporadisk kontakt. Våren 2015 stötte vi av en slump på varandra på en informell lunch med den norska STS-forskaren och miljöhistorikern Kristin Asdal.

Under denna lunch upptäckte vi att våra postdocidéer hade tydliga beröringspunkter. Anna var intresserad av skandinaviska ungdomsmiljöorganisationer. Jag av miljöfrågornas genombrott åren kring 1970. Anna föreslog att vi skulle skriva något ihop. Varför inte anlägga ett historiskt perspektiv på någon ungdomsmiljöorganisation? Kanske Fältbiologerna som hon själv hade varit engagerad i som ung?

För att idén inte skulle rinna ut i sanden bestämde vi oss för att boka in en projektdag innan sommarledigheten. Tanken var att vi då skulle kunna diskutera våra idéer, men också börja bekanta oss med ett tänkbart empiriskt material. Valet föll på att beställa fram ett tjugotal årgångar av tidskriften Fältbiologen, från mitten av 1950-talet till mitten av 1970-talet. Vi bokade ett rum på universitetsbiblioteket och satte igång att läsa. Ganska snabbt började vi hitta intressanta saker.

Särskilt fastnade vi för den unge fältbiologen Erik Isaksson. Han var överallt i materialet. På 1960-talet klättrade han i träd och ledde strapatsrika expeditioner. Mot slutet av decenniet blev han redaktör och grep in i den aktuella miljödebatten. Därefter försvann han. Några år in på 1970-talet gjorde han comeback. Det visade sig att han hade tagit konsekvenserna av sin civilisationskritiska hållning och flyttat till Grönland!

Vår idé blev att studera hur Fältbiologerna påverkades av, och själva påverkade, den ekologiska vändningen i Sverige. Vår förhoppning var att Erik Isaksson kunde fungera som en röd tråd. Att den större förändringsprocessen därmed kunde bli synlig genom hans livsöde. Efter dagen på UB bokade vi in ett nytt möte efter sommaren. Tanken var att då dra upp riktlinjerna för hur vår artikel skulle kunna se ut och vart vi skulle skicka den.

Vår andra projektdag gick även den av stapeln på UB. Där kom vi fram till en grovstruktur för artikeln och vem som skulle skriva vad. Tanken var att börja i samtiden med den då dagsaktuella kampen i Ojnareskogen på Gotland. Där hade Fältbiologerna en framträdande roll. Med utgångspunkt i detta ville vi resa frågor kring hur ungdomlig miljöaktivism växt fram historiskt. I detta skede valde vi också ut de texter som skulle analyseras närmare och såg till att kopiera upp dem.

Mellan de två mötena hade också en del bra saker hänt. Jag hade fått en tvåårig postdoctjänst i Lund och Anna detsamma i Linköping. Där höll en stor Environmental humanities-miljö på att byggas upp. Det föll sig naturligt att göra vår studie inom ramarna för dessa två tjänster. Därför såg vi det inte som nödvändigt att söka några mindre projektmedel. Vi var redo att börja arbeta. Samtidigt hade vi båda två en hel del inbokat under hösten. Själva skrivandet kom därför att skjutas fram till våren 2016. Vi bestämde oss för att sikta in oss på en historisk tidskrift och skriva på engelska. Valet föll på Scandinavian Journal of History.

I likhet med Isak Hammar så hade Anna skrivit sin avhandling på engelska. För mig var detta en stor trygghet. Det gjorde att jag visste att min engelska kunde styras upp av någon annan. Vi gjorde också klart från början att vi skulle ha en prestigelös inställning till vår text. Steg ett var att få ihop en outline. Steg två att få ihop en first draft. Först därefter var det dags att redigera, strama upp och skriva mer elegant. Detta fungerade väl, inte minst eftersom Anna hade erfarenhet av samskrivande sedan tidigare.

Vår text blev manusklar under våren, men innan vi skickade in den såg vi till att få läsningar av andra. Här använde vi våra olika nätverk för att få såväl historiska som miljöhumanistiska synpunkter. Själv uppskattade jag mycket att åka upp till Linköping och presentera vår text på deras högre seminarium. Där fanns seniora forskare som Jonas Anshelm, Johan Hedrén och Björn-Ola Linnér. Forskare vars texter jag hade läst noga, men aldrig träffat.

Efter att ha inarbetat läsarnas kommentarer var det dags att skicka in vårt manus. Detta tog Anna tag i eftersom jag var på väg att gå på föräldraledighet. Vi fick tillbaka texten i olika omgångar och var tvungna att göra en hel del förändringar. Bland annat kom Erik Isakssons roll att tonas ned och Ojnareskogen stod inte kvar till slutet. Detta arbete pratade vi ihop oss om över telefon, men det stora revideringsarbetet stod Anna för. Jag vill återigen understryka fördelen av att vara två författare i reviewprocessen. Det är verkligen betydligt enklare att då inte ta kritiken personligt och komma på goda lösningar.

Ett annat skede där dubbelförfattarskapet visade sig värdefullt var i att föra ut texten. Jag drog med Anna till Historikermötet i Sundsvall och hon bjöd med mig till de Teknik- och vetenskapshistoriska dagarna i Norrköping som hon arrangerade. Det var väldigt roligt att presentera vår forskning tillsammans och kul att få lära känna varandras bekanta bättre.

Genom att skriva tillsammans lärde vi alltså känna varandra. Vårt gemensamma projekt var aldrig ett huvudspår för någon av oss. Men det var ett väldigt meningsfullt, intressant och lärorikt sidoprojekt. Den färdiga artikeln "Young Activists in Muddy Boots: Fältbiologerna and the Ecological Turn 1959-1974" trycktes till slut sommaren 2018.

----------------------------------------------

Vill du läsa e-bloggboken "Konsten att spela forskarspelet"? Gå med i bloggens mejllista så skickar jag över den som pdf. Bara skriv till david.larsson_heidenblad@hist.lu.se så skickar jag över asap!