När den här bloggen startades upp i februari 2019 befann jag mig i början av slutet på ett långt forskningsprojekt. I omkring fem års tid hade jag forskat om miljöfrågornas genombrott åren kring 1970. Jag hade skrivit ansökningar, artiklar, bokkapitel och essäer. Det som saknades var en bok. Genom den här bloggen dokumenterade jag hur manuset växte fram. Det tog lite mer än ett år, men våren 2020 hann det ändå granskas av anonyma sakkunniga. Därefter har det bearbetas och accepterats för antagning. Nu i höst väntar finliret. Nästa år kommer min andrabok att finnas i fysisk form.
Med anledning av detta har jag också bestämt mig för att bloggen ska ändra inriktning. Från hur det är att ro ett långt forskningsprojekt i land till hur det är att starta upp ett nytt. Parallellt med att boken skrevs klart i våras drog jag igång mitt nya projekt om aktiesparandets popularisering i Sverige, från sent 1970-tal till idag. Det är ett sex år långt projekt som sker inom ramarna för RJ-programmet "Nyliberalism i Norden", lett av Jenny Andersson. Förutsättningarna att tänka och agera långsiktigt är som synes väldigt goda. Men hur förvaltar man som forskare en sådan chans? Och hur fungerar ett så här stort program? Ja det kommer ni bloggläsare få veta mer om framöver!
Men den tidiga fasen av forskningsprocessen börjar förstås inte med att man ”går på pengarna”. Den har i mitt fall föregåtts av flera års lågintensivt utforskande, inläsning, arkivbesök och ansökningsskrivande. Även detta har jag tänkt att blicka tillbaka på och försöka dra lite lärdomar av. För detta att växla över från ett tematiskt forskningsspår till ett annat är inte en speciellt enkel sak. Det är inte självklart att en forskare är villig att lämna en expertroll på ett fält för att bli en nybörjare på ett annat. På lång sikt är de flesta eniga om att bred kompetens och förmåga till nytänkande är viktigt. Men på kort sikt ser det i praktiken ofta annorlunda ut. Det är generellt både enklare och mer lönsamt att göra lite mer av det man redan gör.
I mitt fall skulle ett logiskt nästa steg kunna ha varit att skriva om miljöfrågornas genombrott i ett större geografiskt perspektiv. Kanske ett skandinaviskt eller nordiskt? Ett annat alternativ hade varit att gå längre fram i tiden och följa utvecklingen under 1970- och 1980-talet. Hade jag följt det spåret hade jag kunnat fördjupa de forskningskontakter jag arbetat upp och kunnat ta hjälp av alla de personer jag lärt känna som själva var med i processerna jag studerar. Men som jag skrivit om tidigare så fungerar jag inte riktigt så.
I själva verket har jag under hela min tid i akademin sett till att lämna fält bakom mig. På B-, C- och D-nivå skrev jag uppsatser om tidigmodern manlighet. Det kan man inte ana om man läser min avhandling. Från avhandlingen till postdocprojektet finns vissa tematiska likheter. Men att undersöka hur en abstrakt tankefigur kommit till utryck under 400 år är något ganska annorlunda än att detaljstudera en femårsperiod med fokus på aktörer och händelseförlopp.
Mitt arbetssätt är förstås inte för alla. Det finns alla möjliga goda skäl till att inte hoppa runt på det sätt som jag har gjort. Men själv brukar jag efter ett antal år på samma fält känna mig uttömd och färdig. Detta kan yttra sig i att jag börjar känna leda inför mina egna formuleringar, tankar och frågor. Men det kan också vara så att jag slutar överraskas och inspireras av andra forskares undersökningar. Här någonstans brukar jag också börja tvivla på mina egna möjligheter att bidra med något någorlunda originellt. Det är tid att gå vidare.
Men hur gör man egentligen det då? Var börjar man det nya projektet? Hur balanserar man inläsning och arkivarbete på bästa sätt? När är det dags att börja försöka skriva? Och hur lär man känna forskarna på det nya fältet? Vad krävs för att bli tagen på allvar där? Och hur ska man egentligen förhålla sig till det fält som man är på väg att lämna? Kan man fortsätta att vara närvarande där trots att ens huvudfokus ligger någon annanstans? Hur ska man prioritera bland konferenser och inbjudningar?
Ja, som ni ser finns det massor att skriva om. Let the blogging begin!
----------------------------------------------
Vill du läsa e-bloggboken "Konsten att spela forskarspelet"? Gå med i bloggens mejllista så skickar jag över den som pdf. Bara skriv till david.larsson_heidenblad@hist.lu.se så skickar jag över asap!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar