Därför borde du (och jag) ha en nedstängningsritual

De allra flesta vardagar lämnar jag kontoret vid 16. Jag sätter mig på cykeln och trampar i väg för att hämta ett barn eller två. Snart är det dags att laga mat, spela memory, lägga i en tvätt och skjutsa till en träning.

Egentligen borde det vara enkelt att släppa jobbet. Men så är det ju inte. Alltför ofta så är huvudet kvar i något oavslutat.

Ett obesvarat mejl, en ofärdig presentation, en text som söker sin form. Eller så kanske jag väntar på ett besked eller svar från någon. Då är det lätt att ”bara kolla mejlen snabbt”. Och gör jag det är det svårt att behålla fokus. För allt som oftast ligger det någonting annat där, en sak till som ”bara ska stökas undan”.

Så vad kan man göra för att inte hamna där? Hur gör man för att upprätta – och upprätthålla – robusta gränser mellan arbetstiden och resten av livet?

Vänder vi oss till Cal Newport, aktuell med boken ”Slow Productivity”, så finns det en teknik som är bättre än alla andra: att ha en nedstängningsritual. Det vill säga en serie steg som man utför i slutet på varje arbetsdag för att avsluta saker, reflektera över dagen som varit och planera dagen som kommer.

I tid talar vi om ungefär 15–30 minuter. Och dessa ska helst se likadana ut varje dag. Syftet är att – i sann David Allen/Getting Things Done-anda – få ut allt oavslutat ur huvudet och ned på ett papper (en så kallad ”hjärndumpning”). Därefter stänger man ned.

I den bästa av världar går man sedan och tränar och ställer om. En ny del av dagen kan börja.

Nedstängningsritualen innebär – nota bene – att man sen inte tillåter det att flöda in några nya saker. Arbetsdagen är avslutad. Så det spelar ingen roll om det fortsätter att trilla in grejer på mejlen. Det vet inte du om. Du är ledig. Vad som växer över kvällen och natten kan du ta dig an i imorgon.

Kanske först klockan 10 eller 11 efter att du gjort ett par djuparbetspass på det där skrivprojektet som du gett högsta prioritet? Kanske kan du rentav hålla dig till efter lunch?

Själv lyckades jag med just detta ett par dagar på raken för några veckor sedan. Hastigt och lustigt var den där artikelgenomskrivningen, som jag hade våndats en hel del över, gjord.

Och vad hade hänt i mejlkorgen under tiden? Inte speciellt mycket. För det är ju så att om man inte svarar och skickar mejl – ja då kommer det inte lika många mejl tillbaka. Kommunikationsflodens storlek och styrka är, åtminstone delvis, ett resultat av ens egna handlingar.

Med andra ord så vet jag en sak som jag vill förändra under 2024. Jag vill få en nedstängningsritual på plats. Och jag tror det vore bra om övergången från arbete till familjeliv bestod av lite ställtid. Så kanske är det dags att sluta cykla och börja gå hem.

Hur gör du förresten själv? Har du – eller har du i perioder haft – en nedstängningsritual? Vad har varit nyckeln till att få det att fungera över tid?

*

I senaste avsnittet av Strukturpodden intervjuas jag om "Ta din tid". Lyssna gärna! 

----------------------------------------------

Vill du läsa e-bloggboken "Konsten att spela forskarspelet"? Gå med i bloggens mejllista så skickar jag över den som pdf. Bara skriv till david.larsson_heidenblad@hist.lu.se så skickar jag över asap!