För några veckor sedan utlystes ett lektorat i historia här i Lund. Det är en tjänst som jag – och många med mig – kommer att söka. Detta trots att utsikterna för att faktiskt få tjänsten är ganska små. Än vet vi förstås inte hur startfältet kommer se ut, men det är ingen djärv gissning att en rad framgångsrika projektforskare kommer få tävla med lektorer från annan ort och kanske rentav en och annan professor. Konkurrensen för fasta tjänster i historia är stenhård.
Själv börjar jag närma mig en punkt i karriären där jag – med lite flyt – skulle kunna bli aktuell för en fast tjänst någonstans. Jag är docent, har en andrabok, en rätt stark publikationslista, hyggligt med undervisningserfarenhet, forskningsledar- och handledningsmeriter, samt en del annat som de sakkunniga, om de så behagar, skulle kunna välja att skriva upp. I vissa startfält kommer jag förstås att vara chanslös, men i andra skulle det kunna gå vägen. Tror jag. Någon närmare kunskap om mitt akademiska marknadsvärde har jag i dagsläget inte.
För att få reda på detta skulle jag behöva skjuta med hagel. Det vill säga söka alla tjänster som kommer ut i Skandinavien under ett par års tid. Genom att gå igenom något tiotal sakkunniggranskningar skulle jag svart på vitt få reda på ungefär var jag står i relation till andra jobbsökare. För mig är detta dock i nuläget inte något alternativ. Jag och min familj är rotade i Lund och värdesätter vårt liv här högt. Min karriär är förstås inte oviktig, men det är knappast så att det är den som familjelivet kretsar kring. Nej, i mitt fall är det historikerkarriären som får anpassa sig till livet – inte tvärtom. Långpendling och distansarbete kan kanske bli ett alternativ när barnen är större, men inte här och nu.
Till saken hör också att jag trivs utmärkt som projektforskare, timlärare, frilansskribent och medarbetare inom Finish on Time. Jag har goda förhoppningar om att kunna fortsätta verka i dessa roller även framöver. Ett lektorat hade såklart gett mig en starkare professionell plattform och en annan form av trygghet. Men det skulle också innebära mer ansvar och mindre frihet. Och blickar vi längre fram, mot en eventuell professur eller en lite större roll utanför akademin, så är det inte alls säkert att ett lektorat skulle vara snabbaste eller bästa vägen dit för mig. Kanske är det rentav en fördel att jag med gott samvete kan gå mina egna vägar och odla min egen professionella nisch?
Vidare har jag redan nu möjlighet att verka som forskningsledare för två postdocs och vara biträdande handledare för tre doktorander. Min meritering för tyngre akademiska uppdrag tuffar alltså på. Institutionen ser också välvilligt på att jag söker externa anslag åt mig själv och andra. Så ser det inte ut för unga forskare i alla ämnen. På sina håll krävs det en fast tjänst för att kunna agera som en självständig forskare och forskningsledare. Jag är tacksam för att det inte är så vid Historiska institutionen i Lund.
Men de praktiska omständigheterna kan förstås förändras framöver. Vem vet vilka möjligheter det finns att vara projektforskare 2025? Kanske klappar börsen ihop och stryper stiftelsernas utdelningar? Kanske kommer det en ny institutionsledning som driver en annan linje gentemot personer som mig? Kanske faller jag och min forskning out of fashion hos kollegor och finansiärer? Tja, vem vet. Det finns mycket här i världen som man kan oroa sig för om man är lagd åt det hållet.
Själv försöker jag dock efter bästa förmåga lägga min energi på annat. Särskilt på sådant som jag faktiskt kan styra över, som hur jag använder mina arbetsdagar och vilka människor som jag samarbetar med. Det där lektoratet ska förstås sökas och jag kommer göra vad som står i min makt för att min ansökan ska bli bra. Men utfallet av processen ligger inte i mina händer. Det är bara att söka, blunda, glömma och gå vidare till nästa arbetsuppgift. Back to the grind.
Nästa del i serien:
----------------------------------------------
Vill du läsa e-bloggboken "Konsten att spela forskarspelet"? Gå med i bloggens mejllista så skickar jag över den som pdf. Bara skriv till david.larsson_heidenblad@hist.lu.se så skickar jag över asap!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar