Få saker är så kognitivt krävande som att fatta beslut. Detta är en av anledningarna till att jag så här års ägnar mig åt att göra långsiktiga planeringar. Om jag vet i vilken riktning jag vill röra mig på några års sikt – då har jag också verktyg att använda för att göra prioriteringar längs vägen.
Ett kännetecken för en bra plan är att den på sikt sparar dig både tid och energi. Det vill säga att man gör ett fåtal svåra val som därefter kan göra hundratals andra val enkla. För antingen är de i linje med den stora planen eller så är de det inte.
Men hur gör man då en två-, tre- eller femårsplan? Var börjar man?
Ett första steg är att avsätta tid för reflektion och utvärdering. Under sådana dagar gäller det att få ned på papper vad man ägnat sig åt under den senaste terminen eller året. Vad har varit roligt och meningsfullt? Vad har känts tungt och motigt? Med vilka människor trivs och fungerar man bäst?
Genom att få sådana här saker på pränt skaffar man sig en grund för att planera framtiden. Vad vill man göra mer av? Vad vill man undvika och minimera? Vilken livs- och arbetsrytm vill man egentligen ha?
Ett andra steg är att skriva ned allt det praktiska som gäller framöver. Vad har man för finansiering och arbetsuppgifter de kommande åren? Hur gamla kommer barnen vara vid olika tidpunkter? Finns det några stora saker i livet som man vet kommer att ske, som en flytt eller en partners karriärbyte? Hur mycket pengar behöver man få in i månaden? Vilka osäkerhetsmoment finns? Vilka åtaganden har man redan gjort?
Med detta på plats kan man börja fylla i saker som man vill eller behöver få gjort. Själv brukar jag här börja med akademiska skrivprojekt: artiklar, bokkapitel, böcker. Jag petar in eventuell undervisning, saker jag anordnar och projekt jag avser söka medel för. Här är det också bra att notera löpande arbete, som doktorandhandledning eller ledandet av en seminarieserie.
Något år framåt brukar min bild här vara ganska klar. Men därefter blir den suddigare eftersom många saker då är avhängiga hur det går med forskningsansökningar, tjänstetillsättningar eller skrivprojekts faktiska tidsåtgång (den är inte alltid så lätt att beräkna!). För att hantera detta brukar jag skissa på olika scenarier. Om x händer gäller y. Om x inte händer gäller z.
Jag brukar göra en plan som är ”blue skies”, det vill säga att allt går min väg. Men den viktigaste är dess motsats, alltså planen för vad man ska göra om allt går emot en. Säg att inte en enda ansökan träffar – vad gör jag då? Mina svar har genom åren pendlat mellan ”starta eget företag”, ”skriv bok om autism och annorlunda föräldraskap”, ”utbilda mig till lärare”, ”sök allt som rör sig under ett års tid” och ”kontakta x, y och z och se om de är intresserade av att anställa mig”.
Ibland när jag gjort dessa alternativa planer har de framstått som minst lika attraktiva som en fortsatt akademisk bana. Om ett år eller två kan någon av dem också ha börjat att realiseras. Men det kan också vara så att nästa års ansökningar träffar och då är en fortsatt hybridkarriär – med forskning, bok- och tidningsskrivande, externa föreläsningar och workshops – något som jag gärna fortsätter med. Tyngdvikten mellan de olika delarna lär fluktuera.
Möjligen kräver en hybridkarriär mer planerings-, tanke- och känslokraft än en rakare karriär. Men jag är inte så säker. Akademiska karriärer är till sin natur rörlig och rörig materia. Även lektorer och professorer behöver blicka framåt och planera, såväl för sin egen som för andras skull.
Kan man avsätta några dagar innan julledigheten för att höja blicken finns det mycket framtida kognitiv energi att spara!
*
Den 9 januari klockan 13-15 går den digitala workshopen #Tadintid2025 av stapeln. Där träffar du mig och andra "Ta din tid"-läsare. Tillsammans hjälps vi åt att göra det kommande året bättre! Mer info och möjlighet att anmäla sig finns
här (dela gärna med intresserade!).
----------------------------------------------
Vill du läsa e-bloggboken "Konsten att spela forskarspelet"? Gå med i bloggens mejllista så skickar jag över den som pdf. Bara skriv till david.larsson_heidenblad@hist.lu.se så skickar jag över asap!
